Hälsningar i Asien: Olika sätt att säga Hello i Asien

Att lära sig det lokala språket när du reser är ofta valfritt, men du vet åtminstone de grundläggande hälsningarna i Asien och hur man säger hej vart du än går, kommer att förbättra din upplevelse och öppna dörrar för dig. Det lokala språket ger dig ett verktyg för bättre anslutning till en plats och dess folk.

Hälsningsfolk på sitt eget språk visar respekt och intresse för lokal kultur och visar också att du erkänner deras ansträngningar att lära sig engelska, ett svårt språk på många sätt.

Varje kultur i Asien har sina egna tullar och sätt att säga hej. Till exempel, thailändska människor wai varandra (en liten båge, med palmer pressade ihop som att säga en bön) medan japanska böjer. Lägga till komplexitet, många språk innehåller honorifics (använder en heders titel) för att visa respekt. Men förtvivlan inte: när allt annat misslyckas fungerar en vänlig "hej" med ett leende i alla hörn av världen.

• japan

  

  Det enklaste sättet att säga hej i Japan är med standardhälsningen av konnichiwa (uttalad "kone-nee-chee-wah"). Skakande händer är inte alltid ett alternativ i Japan, men dina värdar kommer troligen att försöka få dig att känna sig mer bekväm och utöka sin hand till dig.

  Att lära sig att böja på rätt sätt är inte så svårt som det låter. Åtminstone förstå grunderna innan du spenderar tid i Japan. Böjning är en integrerad del av kulturen, och du kan göra det ofta. Att inte återvända någons båge anses vara oförskämd.

  Även om det är så enkelt att böja följer ett styvt protokoll baserat på ålder och social status, desto djupare är bögen, desto mer respekt visas och tillfället är allvarligare. Företag skickar även anställda till klasser för att lära sig riktigt böjning.

  Japansk affärsetikett och japansk matsetikett är riddled med formaliteter och nyanser som har fyllt många en västerländsk verkställande med fruktan före banketter. Men om inte en stor sak är på linjen kommer dina nya japanska vänner sällan att göra ett väsen över dina kulturella fumlar.

  Konnichiwa används främst under dagen och eftermiddagen. Konbanwa (uttalad "kone-bahn-wah") används som en grundläggande hälsning på kvällen.

• Kina

  

  Det enklaste sättet att säga hej i Kina är med ni hao (uttalad "nee haow"). Ni har en ton som stiger (andra tonen), medan hao har en ton som faller då stiger (tredje tonen). Du hör en entusiastisk ni hao erbjuds mellan mandarintalare över hela världen. tillsats ma (uttalad "mah") utan ton i slutet blir hälsningen mer till en vänlig "hur mår du?" istället för bara hej.

  Kinesiska är ett tonal språk, så stavningen av stavelser styr deras betydelser. I förevarande fall av ni hao , det är ett sådant vanligt uttryck, du kommer att förstås i sammanhanget.

  Ett sätt att visa mer respekt för äldste och överordnade är att använda nin hao (uttalad "neen haow") istället.

  Gör inte samma vanliga misstag som turister i hela Asien gör: Att öka volymen av din röst och upprepa samma sak är inte ett bra sätt att hjälpa kineser att förstå dig bättre. Skulle du förstå bättre om de talade Mandarin till dig mer högt? För att ytterligare förbättra kommunikationen under din resa, lära dig några användbara fraser i Mandarin innan du går.

  Med undantag av begravningar och ursäkter är böjning mindre vanligt i fastlandet.Många kineser väljer att skaka hand, även om det kanske inte är det fasta handslaget som förväntas i väst.

• indien

  

  Standardhälsningen och konversationen närmare i Indien är Namaste (uttalad "nuh-muh-stay" snarare än "nah-mah-stay"). Tonvikten läggs mer på "nuh" än "vistelse". Namaste är ofta ett sanskrituttryck som grovt betyder "jag böjer för dig". Det är symboliskt att sänka ditt ego framför andra. Namaste åtföljs av en bönsliknande gest med palmer som liknar wai i Thailand, men det hålls lite lägre på bröstet.

  Den ökända och förvirrande indiska huvudvippan används också som ett tyst sätt att säga hej i Indien. Du kommer ibland att vara bekräftad av en upptagen servitör med ett enkelt huvud wobble snarare än en formell Namaste.

• Hong Kong

  

  Hongkongs historia som en brittisk koloni fram till 1997 innebär att du hittar engelska som talas allmänt i hela. Det är bekvämt för resenärer som kantonesiska anses ofta svårare att lära sig än Mandarin!

  Den grundläggande hälsningen i Hongkong och kantonesiska regioner i Kina är något annorlunda än den vanliga ni hao hört någon annanstans på fastlandet. Neih hou (uttalad "nay-ho") används för att säga hej i Hong Kong. Uttalet från hou är något mellan "ho" och "hur". Men realistiskt säger man en enkel hej (samma som på engelska men med lite mer "haaa-lo") är extremt vanligt för informella situationer!

• korea

  

  Anyong haseyo (uttalad "ahn-yo ha-say-yoh") är det mest grundläggande sättet att säga hej i Korea. Hälsningar på koreanska är inte baserade på tid på dagen. Istället, sätt att säga hej följa hedersreglerna för att visa respekt för personer som är äldre eller högre social status än dig själv (lärare, offentliga tjänstemän, etc.).

  Till skillnad från kinesiska är koreanska inte ett tonal språk, så att lära sig att säga hej är bara en fråga om memorisering.

• Thailand

  

  Att veta hur man säger hej med bra uttal i Thailand är väldigt användbart. Du får nästan alltid ett leende och en vänlig behandling som visar att du är en farang (icke-thailändska) intresserade av thailändsk kultur och inte bara där eftersom öl är billigare än i ditt hemland.

  Det thailändska språket är tonalt, men din hälsning kommer att förstås på grund av sammanhanget, särskilt om du lägger till en respektfull wai (håller palmerna ihop framför ansiktet med en liten båge). Thailändska wai gest används för en rad olika ändamål utöver att bara säga hej. Du kommer att se det för farväl, tacksamhet, respekt, djupa ursäkter, och i andra fall när uppriktighet måste uttryckas.

  I Thailand säger män sawasdee khrap (uttalad "sah-wah-dee krap"). Den slutliga khrap har en skarp stigande ton. Ju mer entusiasm sätter på khrap, desto mer mening.

  Kvinnor säger sawasdee kha (uttalad "sah-wah-dee kah"). Slutet kha har en utdragen fallton. Ju mer utdragna khaaa … , ju mer mening.

• indonesien

  

  Bahasa Indonesia, det officiella språket i Indonesien, är liknande på många sätt att Malay-hälsningar erbjuds baserat på tid på dagen. Naturligtvis, som de flesta ställen, fungerar en trevlig "haaalo" bra för att säga hej i Indonesien.

  Lyckligtvis är Bahasa inte tonal. Uttalandet är ganska förutsägbart.

  God morgon: Selamat pagi (uttalad "suh-lah-mat pah-gee")

  God dag: Selamat siang (uttalad "suh-lah-mat se-ahng")

  God eftermiddag: Selamat öm (uttalad "suh-lah-mat sor-ee")

  God kväll: Selamat malam (uttalad "suh-lah-mat mah-lahm")

  Tiderna när människor byter hälsningar är löst förstådda. Och de skiljer sig ibland mellan de många öarna i skärgården.

• malaysia

  

  Som med indonesiska saknar det malaysiska språket toner och hälsningar är också baserade på tid på dagen. Som förut, Selamat uttalas "suh-lah-mat".

  God morgon: Selamat pagi (uttalad "pahg-ee")

  God eftermiddag: Selamat Tengah hari (uttalad "teen-gah har-ee")

  God kväll: Selamat Petang (uttalad "puh-tong")

  Godnatt: Selamat Malam (uttalad "mah-lahm")

  Trots likheterna mellan språken är vissa grundläggande hälsningar i Malay något annorlunda. Även om sättet att säga hej under vissa tider av dag skiljer sig från region, kommer du förmodligen att förstås i Malaysia, Singapore, Brunei, Östtimor och Indonesien.

• vietnam

  

  Vietnamesiska är ett tonal språk med många hedningar (titlar av respekt), men din enkla hej kommer att förstås på grund av sammanhanget.

  Det enklaste sättet att hälsa folk i Vietnam är med xin chao (uttalad "zeen chow").

• Burma / Myanmar

  

  Burmesiska är ett komplext språk, men du kan lära dig ett snabbt sätt att säga hej. Språket är mycket tonalt, men folk kommer att förstå dina grundläggande hälsningar i burmesiska utan toner på grund av sammanhanget.

  Hej på burmesiska låter som "ming-gah-lah-bahr" men uttalet varierar något efter region.